
Kajanaland var under 1500-talet en orolig gränstrakt, som såväl Sverige som Ryssland kämpade om att bosätta. Kajaneborg uppfördes i början av 1600-talet som administrativt centrum och skydd för den nordostliga delen av Svea rike. Borgen långt bort i ödemarken verkade också som fängelse och förvisningsplats för politiska fångar, den mest kända av dem historieskrivaren Johannes Messenius.
Friherredömet Kajana gavs år 1650 som förläning åt greve Per Brahe d.y ( 1602 - 80) som verkade som generalguvernör i Finland åren 1637 - 1640 och 1648 - 1654. Han utvecklade landets förvaltning och samfärdsel, inrättade ett universitet i Åbo samt grundlade flera städer.
Under sin tredje resa till Kajanaland år 1651, grundlade Per Brahe staden Kajana. Staden, som bestod av anspråkslösa byggnader av timmer, byggde på en strikt rutplan med omgivande tullstaket. Antalet innevånare uppgick till en början till endast några hundra.
Teckningen föreställer Kajana stad år 1659. Därav framgår tullportarna och det staket, som omgav staden. Borgen hade sannolikt ett torn av trä.

Per Brahe d.y.